nämnt inledningsvis kommer jag inte att behandla så kallade bokningsavtal, även kalladeföravtal, även om de kan användas för samma ändamål. Anledningen är attdessa inte är rättsligt bindande på samma sätt som ett förhandsavtal.145Följande avsnitt kommer delvis att besvara några av uppsatsens delfrågeställningar om hur förhandsavtal regleras vid nyproducerade bostadsrätter samtvilka grunder det finns för att bryta ett sådant avtal.5.5.1 RegleringRedan före tid för registrering av ekonomisk plan finns det i lagstiftningen, 5kap. BRL, möjlighet att komma överens om framtida förvärv mellan bostadsrättsförening och förvärvare. Det innebär att om parterna vill uppnå en ömsesidig överenskommelse innan förutsättningarna för upplåtelse har uppfylltskan de använda sig av så kallade förhandsavtal.146 Det bör nämnas att detredan vid 1971 års bostadsrättslag fanns en diskurs om förhandsavtal. Då tillät141Tegelberg (2016) s. 91 f.Jfr. NJA 2008 s. 392.143Se avsnitt 6.144Jfr. NJA 2008 s. 392.145Björkdahl (2017) s. 287.146Björkdahl (2017) s. 285; Tegelberg (2016) s. 225 f.14241man endast tecknande av förhandsavtal till bostadsrätter som skulle upplåtasför kommersiella ändamål. Anledningen till att lagstiftaren var emot en reglering om förhandsavtal avseende bostadslägenheter var med hänsyn till detsärskilda skyddsbehov som privatpersoner kan ha. Förhandsavtal ansågskunna medföra stora ekonomiska förpliktelser med risk att bli mycket påtagliga för en konsument om bostadsrättsföreningen exempelvis tvingades höjaårsavgifterna avsevärt.147 Syftet att vid tillkomsten av 1991 års bostadsrättslaginföra en reglering av förhandsavtal även till bostadslägenheter var att konsumenter i ett tidigt skede verkligen skulle äga visshet om att de fick förvärvabostadsrätten. Vidare så fanns det även ett intresse från byggprojektet sida attur ekonomiskt perspektiv knyta förvärvare till sig. Rent

andla så kallade bokningsavtal, även kalladeföravtal, även om de kan användas för samma ändamål. Anledningen är attdessa inte är rättsligt bindande på samma sätt som ett förhandsavtal.145Följande avsnitt kommer delvis att besvara några av uppsatsens delfrågeställningar om hur förhandsavtal regleras vid nyproducerade bostadsrätter samtvilka grunder det finns för att bryta ett sådant avtal.5.5.1 RegleringRedan före tid för registrering av ekonomisk plan finns det i lagstiftningen, 5kap. BRL, möjlighet att komma överens om framtida förvärv mellan bostadsrättsförening och förvärvare. Det innebär att om parterna vill uppnå en ömsesidig överenskommelse innan förutsättningarna för upplåtelse har uppfylltskan de använda sig av så kallade förhandsavtal.146 Det bör nämnas att detredan vid 1971 års bostadsrättslag fanns en diskurs om förhandsavtal. Då tillät141Tegelberg (2016) s. 91 f.Jfr. NJA 2008 s. 392.143Se avsnitt 6.144Jfr. NJA 2008 s. 392.145Björkdahl (2017) s. 287.146Björkdahl (2017) s. 285; Tegelberg (2016) s. 225 f.14241man endast tecknande av förhandsavtal till bostadsrätter som skulle upplåtasför kommersiella ändamål. Anledningen till att lagstiftaren var emot en reglering om förhandsavtal avseende bostadslägenheter var med hänsyn till detsärskilda skyddsbehov som privatpersoner kan ha. Förhandsavtal ansågskunna medföra stora ekonomiska förpliktelser med risk att bli mycket påtagliga för en konsument om bostadsrättsföreningen exempelvis tvingades höjaårsavgifterna avsevärt.147 Syftet att vid tillkomsten av 1991 års bostadsrättslaginföra en reglering av förhandsavtal även till bostadslägenheter var att konsumenter i ett tidigt skede verkligen skulle äga visshet om att de fick förvärvabostadsrätten. Vidare så fanns det även ett intresse från byggprojektet sida attur ekonomiskt perspektiv knyta förvärvare till sig. Rent praktiskt vid byggnationen krävs det dessu

aringsmisstag och förfaranden i stridmot tro och heder. Ogiltighetsreglerna är indispositiva och avtalsparterna ärdärmed skyldiga att förhålla sig till de regler som detta kapitel stadgar.194Rättsföljden av ogiltighet är att någon bindande verkan för avtalet inte längreär aktuellt. Har ett avtal med löfte om ömsesidiga prestationer ingåtts, meninga prestationer har utförts, är parterna befriade från att prestera.195 Har däremot förpliktelserna fullgjorts ska dessa återgå.196 Vidare ska respektive partutge ersättning för den nytta endera parten har fått av motpartens prestationsamt erhålla ersättning för nedlagda kostnader. Syftet är att förmögenhetsläget ska återställas till samma förhållande som rådde före den tid då parterna191Ramberg och Ramberg (2016) s. 124.Ibid. s. 124; Se även 3 kap. AvtL.193Adlercreutz och Mulder (2013) s. 67.194Adlercreutz och Gorton (2010) s. 39.195Ramberg och Ramberg (2016) s. 139.196Ibid. s. 140; NJA 2008 s. 392.19259ingick det ogiltiga avtalet. Ingen av parterna ska ha givits vinning på den ogiltiga transaktionen.1976.2 Oskälighetsgrunder 36 AvtalslagenDe två principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet är något som maninom svensk rätt traditionellt har hållit hårt på då avtalsfriheten anses vara enrättighet och avtalsbundenheten är en skyldighet.198 Vid tillkomsten av 36 AvtL, även kallad för generalklausulen, ansågs ogiltighets- och jämkningsgrunderna vara otillräckliga. Domstolarna ansågs behöva ges utvidgade möjligheter att kunna ingripa vid oskäliga avtalsvillkor, särskilt i de fall då en avparterna ansågs inta en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Syftet varäven att tillgodose intresset av ett ökat konsumentskydd.199 I förarbetenabakom bestämmelsen stadgas vidare att rätten själv ska kunna välja de lösningar som anses vara mest praktiska och även bäst tillgodoser varje partsyrkanden.200 36 AvtL gör det möjl

avsnitt2.2, hämtad den 25 november 2018.Nilsson Hjort och Uggla: Bostadsrättslagen (8 juni 2017 5 uppl, Zeteo,www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 5 kap. 3 , under rubriken01. Formkrav, hämtad den 25 november 2018.Nilsson Hjort och Uggla: Bostadsrättslagen (8 juni 2017 5 uppl, Zeteo,www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 5 kap. 4 , under rubriken01. Ogiltighet m.m., hämtad den 23 november 2018.Ramberg och Herre: Köplagen. En kommentar (26 oktober 2018 2 uppl,Zeteo, www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 9 , under rubriken3.5 Tiden för avlämnandet, hämtad den 25 november 2018.110RättsfallsförteckningNJA 1974 s. 660.NJA 1981 s. 1072.NJA 1985 s. 717.NJA 1986 s. 366.NJA 1986 s. 596.NJA 1987 s. 845.NJA 1989 s. 269.NJA 1989 s. 614.NJA 1990 s. 24.NJA 1991 s. 319.NJA 1996 s. 400.NJA 1996 s. 410.NJA 1997 s. 382.NJA 1999 s. 408.NJA 1999 s. 575.NJA 2004 s. 682.NJA 2005 s. 309.NJA 2006 s. 53.NJA 2007 s. 35.NJA 2008 s. 24.NJA 2008 s. 392.NJA 2010 s. 416.NJA 2010 s. 559.NJA 2012 s. 597.NJA 2012 s. 776.NJA 2013 s. 271.NJA 2014 s. 960.RH 2005:11 I och II.Stockholms tingsrätt, mål T 1893-18, dom 2018-06-21.111